Är
på väg bort och känner mig otillräcklig. Räcker inte till,
räcker inte fram. Sträcker fram handen men hittar inget grepp.
Fara. Fastnar i dina böner. Fastnar i dina knän. Du omfamnar mig
men jag vill att du ska stöta bort. Går balansgång men får
övervikt och ramlar av. Söker efter fristad. Förlåtelse. Vart har
du hamnat. Världen gör mig vilsen, världen gör mig rädd och jag
är bekymrad över hur min förståelse för den har tynat bort. Din
värld gör mig trygg. Vill bli vaggad till söms i dina vassa armar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar